Nationell terrorhotbedömning 2025

På den nya skalan ligger hotet om högerextrem och radikalislamistisk terrorism på nivå tre, dvs. förhöjt. Detta är en svag ökning jämfört med den tidigare hotnivån. Under senare år har flera utvecklingstrender observerats i Finlands säkerhetsmiljö, vilka höjer terrorhotet.

Det mest sannolika terrorhotet utgörs fortfarande av enskilda individer eller smågrupper som stöder en högerextrem eller radikalislamistisk ideologi. I Finland finns personer som har vilja och förmåga att genomföra terrorattacker. Hotet från annan terrorism är lågt.

Också i Finland hämtar man troligen inspiration från terrorattacker i västländerna. I extremisternas propaganda framträder internationellt enskilda befolkningsgrupper, såsom etniska, religiösa och sexuella minoriteter samt myndigheter och politiska beslutsfattare. De eskalerande konflikterna i Mellanöstern har aktiverat olika extremistgrupper i Europa, vilket inverkar på hotnivån också i Finland.

Radikalisering på sociala medier för unga är en central internationell trend. Det avspeglas också i Finland i både de radikalislamistiska och högerextrema miljöerna. Radikalisering av unga kommer de närmaste åren sannolikt att synas också bland kontraterrorismens målpersoner. I radikaliseringen av unga kan man observera ett uttalat allmänt intresse för våld, och unga radikaliseras snabbare än tidigare.

Webben är central i extremhögerns verksamhet

Antalet målpersoner för bekämpning av högerextrem terrorism har ökat i Finland på 2020-talet. Högerextrema terrorister är intresserade av skjutvapen och sprängmedel, men också enkla redskap såsom eggvapen används. De sannolikaste attackmålen är etniska, religiösa och sexuella minoriteter samt aktörer vilka upplevs som ideologiska motståndare, såsom politiker och myndigheter.

Extremhögerns organiserade verksamhet utgör inte ett direkt terrorhot i Finland men kan vara en grogrund för radikalisering av enskilda individer och smågrupper och för ideologiskt motiverade våldsdåd. Inom extremhögern i Finland finns intresse för att skaffa skjutvapen och sprängmedel och utbilda sig i att använda dem. Intresset för vapen kan delvis förklaras av den från idévärlden härstammande tanken om att man måste bereda sig på samhällets kollaps.

Målpersonerna för högerextrem kontraterrorism är typiskt unga män som attraheras av våld, av vilka en del har mentalhygieniska problem och livshanteringsproblem. I den högerextrema retoriken accentueras hoten mot den vita befolkningsgruppen, beredskap för instabilitet och krigsliknande tillstånd i samhället, inspiration från attacker som fått stor mediesynlighet och glorifiering av terror på webben.

Webben är central i extremhögerns verksamhet. Finländare deltar aktivt i diskussioner som glorifierar våld. Bland deltagarna finns också minderåriga. Både i Finland och internationellt har flera planerade attacker kopplats till den webb-baserade Siege-kulturen, vars anhängare stöder omstörtning av den nuvarande samhällsordningen genom politiskt våld.

De internationella utvecklingstrenderna höjer hotet om radikal islamistisk terror i Finland

Radikalislamistiska terrorattacker utförs mest sannolikt med enkla redskap på offentliga platser. Den internationella radikalislamistiska propagandan uppmanar till våld särskilt mot aktörer vilka tolkas som fientligt inställda till islam. Attackuppmaningarna riktas mot mål som representerar kristendom, Israel och judendom samt mot sexuella minoriteter. Terroristorganisationer i konfliktområden försöker fortfarande genomföra och främja attacker i västländerna, men en omfattande attack i Finland är osannolik.

I Finland inriktas den radikalislamistiska verksamheten fortfarande huvudsakligen på stöd till den internationella terrorismen, innefattande spridning och produktion av propaganda, finansiering av terrorism och utbyggnad av stödnätverken. Under de sistlidna två åren har man kunnat observera internationella utvecklingstrender som höjer hotet om radikal islamistisk terror också mot Finland och finländska intressen.

Skändningarna av Koranen och i synnerhet de eskalerande konflikterna i Mellanöstern har fungerat som radikaliserande och mobiliserande faktorer i den radikalislamistiska verksamhetsmiljön i Europa. Ändringarna har visat sig bland annat som en ökning av antalet terrorattacker och ett större antal planerade och förhindrade attacker.

De nätverk som byggts upp i Europa med närområden av terroristorganisationen "Islamiska staten", tidigare Isil) och dess afghanska provins (ISKP) har aktiverat sig. I gruppens internationella verksamhet framträder särskilt radikalislamister med ursprung i Centralasien och Kaukasus.

Centralkriminalpolisen (CKP) inledde i höstas en förundersökning gällande IS om deltagande i en terroristgrupps verksamhet. CKP kom de misstänkta på spåren tack vare Skyddspolisens underrättelseinhämtning, och Skyddspolisen stöder också undersökningen med sin egen sakkunskap.

Globalt utgörs det mest betydande terrorhotet fortfarande av IS och al-Qaida samt de grupper som svär dem trohet. De har utnyttjat symboliskt viktiga händelser i sin propaganda och intensifierat sina uppmaningar till attacker mot västländerna. Hotet från terroristorganisationerna är huvudsakligen riktat mot oroliga områden i Afrika, Mellanöstern och Sydasien, dit organisationerna också lockar utländska stridande.

I konfliktområdena i Irak och Syrien har IS fortsatt sin terroristiska verksamhet och strävat efter att inspirera till, stöda och genomföra terrorattacker i Europa. Den radikalislamistiska Hayat Tahrir al-Shams (HTS) maktövertagande i Syrien och den därav följande instabiliteten ökar sannolikt möjligheterna för IS att verka i området. De vidare verkningarna av förändringen i Syrien och utanför landet visar sig först på sikt.

Till Finland återvände år 2024 en person som rest från Finland till konfliktområdet i Syrien och Irak. I området finns fortfarande ca 50 personer som rest från Finland. De flesta är troligen döda, men på grund av de förhållanden som råder i området har dödsfallen inte kunnat bekräftas.

Hotet om annan terrorism är lågt

Hotet om annan terrorism i Finland är lågt. Extremvänsterns verksamhet i Finland är i huvudsak fredlig och inriktas på att stöda kurdaktörer och på radikal antifascism. Inom extremvänstern finns dock enskilda personer som är beredda att ta till våld. Våld förekommer i synnerhet i sammandrabbningar med extremhögerns demonstranter. Terroristorganisationen Kurdistans arbetarpartis (PKK) verksamhet i Finland fokuserar huvudsakligen på stödverksamhet.

I övriga europeiska länder har extremvänsterns attacker riktats mot företag och den offentliga sektorn. Typiskt riktas extremvänsterns terrorattacker i form av sabotage mot infrastruktur. Vid demonstrationer förekommer dock våld, vilket företrädesvis riktas mot aktörer vilka upplevs som fiender, såsom politiska motståndare och myndigheter.