Kina stärker sin närvaro i Arktis

Sanktioner som införts till följd av anfallskriget mot Ukraina har gjort Ryssland mer beroende av Kina. Det nya läget skapar förutsättningar för ett ännu närmare samarbete mellan Ryssland och Kina i den arktiska regionen. Kina har successivt kunnat stärka sin närvaro i regionen genom samarbetet med Ryssland. Ryssland har därför kommit att bli Kinas primära väg till Arktis.

Ländernas intensifierade samarbete i norr märks på många sätt. Rysslands och Kinas kustbevakningar patrullerade för första gången tillsammans i den arktiska regionen hösten 2024. Länderna har organiserat gemensamma militära övningar också i Finska viken.

Ryssland får också tekniskt stöd och investeringar från Kina för energiprojekt i Arktis. Ländernas arktiska forskningssamarbete har intensifierats.

Den allt hårdare konkurrensen mellan stormakterna i Arktis återspeglas i Finland

Den arktiska regionen är en av de centrala arenorna för stormaktskonkurrens. Kinas ökande närvaro i regionen kommer sannolikt att driva på konkurrensen ytterligare. Finland är en arktisk stat, så det är uppenbart att maktbalansen i regionen också påverkar oss.

Som underrättelsetjänst har Skyddspolisen till uppgift att inhämta information om sådana utvecklingsförlopp som påverkar Finlands nationella säkerhet på ett betydande sätt.

De allt tätare relationerna mellan Kina och Ryssland påverkar Finland på många sätt. Ryssland ser Nato som ett direkt hot mot sig självt. Också Kina motsätter sig alla militära allianser där Förenta staterna är med. Den arktiska regionen är betydelsefull när det gäller utveckling, användning, upptäckt och bekämpning av kärnvapen och kärnvapenbestyckade robotar.

Dessutom har risken ökat för att know-how och teknik från oss förs till Ryssland via Kina. Finland besitter mycken arktisk kompetens som är av intresse för Kina och Ryssland. Byggandet av isbrytare och andra isförstärkta fartyg är bara ett exempel på detta.

Arktis är en nyckelregion för exempelvis satellitteknik

Den arktiska regionens läge är väsentligt av säkerhets-, handels- och teknikrelaterade skäl. Det har redan länge varit känt att nya farleder öppnas när istäcket smälter och att även naturresurser såsom mineraler, gas och olja frigörs. Kina är en stormakt och vill därför vara med och utnyttja dessa möjligheter.

Den arktiska regionen är också viktig för satellittekniken, eftersom polarområdena är idealiska för satellitmarkstationer. Många militära och civila positionerings- och kommunikationssystem är beroende av satellitteknik.

Kina har velat inrätta satellitmarkstationer i de nordiska länderna. Finland och de andra nordiska länderna har förhållit sig kritiska till dessa planer. Finland har reagerat genom att införa tillståndsplikt för mark- och radarstationer. Tillståndsprövningen ska enligt den gällande lagstiftningen också ske med tanke på den nationella säkerheten.

Enligt kinesiskt tankesätt ska en stormakt också ha en flotta som kan operera var som helst, också i arktiska förhållanden. Kinas långsiktiga mål är att skaffa sig en självständig operativ förmåga i regionen. Därför har landet bland annat satsat på att utveckla sin isbrytarkapacitet.

Ryssland behöver Kina

Rysslands anfallskrig har haft en betydande inverkan på dynamiken i den arktiska regionen. Arktiska rådets arbete har stannat upp till följd av kriget. Den största förändringen har ändå skett i relationerna mellan Kina och Ryssland.

Så sent som för ett årtionde sedan var Ryssland mycket mer skeptiskt inställt till arktiskt samarbete med Kina, eftersom landet ville bevara sin egen maktposition i regionen. Även om Kina och Ryssland har samstämmiga mål och samarbetet har intensifierats de senaste åren hyser de fortfarande misstro mot varandra.

Kina har nu en bättre förhandlingsposition i samtalen om arktiskt samarbete med Ryssland än landet hade före anfallskriget. Den ryska krigsindustrin är mycket beroende av teknik från Kina. Ryssland importerar därför bland annat mikrochipp och olika komponenter från Kina. Också Rysslands ekonomiska beroende av Kina har ökat. Tack vare stöd från Kina kan Ryssland fortsätta sitt aggressiva agerande i Europa.

Men samtidigt får man heller inte underskatta Ryssland alltför mycket. I Arktis är Ryssland fortsatt den starkare aktören tack vare sin långa historia, även om landet får lov att tolerera Kina mer än tidigare. Det är beskrivande för situationen att Ryssland har mer än 50 isbrytare, medan Kina har fem.

Stärkt arktisk närvaro är en del av Kinas mer långtgående ambitioner

Kinas övergripande mål är en global militär närvaro, så dess intresse för Arktis ingår i landets mer långtgående ambitioner. Det viktigaste för Kina är stormaktskonkurrensen med Förenta staterna.

Kina drar nytta av att Ryssland blivit en närmare partner i fronten mot Förenta staterna. Kina arbetar för att stärka internationella strukturer som är oberoende av väst. Ett exempel på detta är det tätare samarbetet mellan Brics-länderna.

Även Ryssland har nytta av att de internationella strukturer som är oberoende av väst stärks, trots att de är klart Kinaledda.

Kina har ingen vilja att kraftigt utöva påtryckning på Ryssland och därmed äventyra de goda bilaterala förbindelserna. Ett stabilt Ryssland frigör kinesiska resurser för det viktigaste, dvs. stormaktskonkurrensen med Förenta staterna. Kina kan därför låta saker utvecklas av egen kraft och vänta på att Ryssland måste be landet om hjälp.