Fler observationer kopplade till radikal högerextremism i samband med säkerhetsutredningar
Det ligger flera orsaker bakom det ökade antalet observationer. Inga klara indikationer finns på att högerextrema aktörer systematiskt skulle söka sig till vissa branscher.
Antalet säkerhetsutredningar som Skyddspolisen gör har ökat betydligt. År 2019 gjordes knappa 70 000 säkerhetsutredningar. År 2024 steg antalet utredningar för första gången till mer än etthundra tusen.
Antalet observationer som kan förknippas med organiserad eller terrorkopplad extremhöger, såsom den genom domstolsbeslut förbjudna Nordiska motståndsrörelsen, har ökat bland Skyddspolisens säkerhetsutredningar på senare år. De är sex gånger fler än 2019. Någon direkt slutsats om att extremhögern blivit mer aktiv kan inte dras av detta, även om det är en av de förklarande faktorerna. En bidragande orsak till ökningen är att det allokerats mer resurser till övervakning.
Skyddspolisen har i flera år i sin terrorhotbedömning slagit fast att radikal islamism och extremhögern utgör det största terrorhotet i Finland. Extremism inbegriper många olika grader av allvarlighet, och terrorverksamhet är den allvarligaste och mest sällsynta formen.
Det mest sannolika hotet om terrorattentat utgörs av enskilda aktörer och smågrupper. Den organiserade extremhögern kan fungera som plattform för radikalisering av enskilda individer och smågrupper och öka risken för att de begår våldsdåd.
Det förekommer variation i hur pass starka de iakttagna kopplingarna till högerextremism är. Allt fler iakttagelser är av färskt datum. Merparten av de allvarliga fallen gäller den organiserade extremhögern eller högerextrem terrorism. I de allvarligaste fallen har det varit fråga om att en person med starka kopplingar till den organiserade extremhögern har sökt sig till en säkerhetskritisk uppgift eller organisation.
Extremhögern har inte systematiskt sökt sig till vissa branscher
Skyddspolisen har inte funnit några indikationer på att personer med kopplingar till extremhögern i större utsträckning skulle ha sökt sig till vissa arbetsgivare eller vissa uppgifter. Ju större organisation det är fråga om, desto fler iakttagelser görs det, eftersom det görs fler säkerhetsutredningar åt dem. Flest fall förekommer i utredningar inom byggbranschen och it-branschen.
Ser man på alla säkerhetsutredningar så ger omkring 2–4 procent ett resultat med information som meddelas arbetsgivaren. I sådana fall underrättar Skyddspolisen arbetsgivaren skriftligen.
De skriftliga underrättelserna gäller för det mesta omnämnanden i polisens register eller ekonomiska svårigheter. Dessa utgör cirka 90 procent av fallen. Iakttagelser som på något sätt gäller högerextremism utgör inte någon stor andel av all information arbetsgivarna får, även om antalet fall har ökat.
Skyddspolisen bedömer alltid från fall till fall om något är så väsentligt att en eventuell kommande arbetsgivare ska underrättas om det. Alla iakttagelser kommer alltså inte automatiskt till arbetsgivarens kännedom.
Säkerhetsutredningen bedömer tillförlitligheten
Säkerhetsutredningarna fyller en viktig funktion i det förebyggande säkerhetsarbetet. Syftet med utredningarna är att förhindra att information som är viktig för Finlands säkerhet hamnar i händerna på exempelvis främmande stater eller extremistiska rörelser.
I säkerhetsutredningen undersöks sådana omständigheter som kan göra en person mottaglig för påverkan eller påtryckning eller som kan påverka personens tillförlitlighet i en viss uppgift.
Skyddspolisen överväger alltid från fall till fall och i förhållande till arbetsuppgifterna om de uppgifter som framkommit i samband med utredningen är sådana att det är nödvändigt att underrätta arbetsgivaren. Exempelvis kan allvarliga ekonomiska svårigheter göra en person mottaglig för påverkansförsök.
Säkerhetsutredningen är inte bindande för arbetsgivaren. Arbetsgivaren beslutar alltid själv om informationen från Skyddspolisen påverkar till exempel en rekrytering.