Lägesbild över statligt spionage och statlig påverkan

Ryssland förhåller sig till Finland som ett ovänligt land

Ryssland är Finlands största underrättelse- och påverkanshot på kort och lång sikt. Av särskilt intresse för den ryska underrättelseverksamheten i Finland är det utrikes- och säkerhetspolitiska beslutsfattandet, såsom Finlands Natopolitik, och vår kritiska infrastruktur, militära försvarsförmåga och försvarsindustri. Ryssland försöker inhämta information i Finland med hjälp av såväl personbaserad underrättelseinhämtning som cyberunderrättelseinhämtning.

Påverkan har alltid hört till de ryska underrättelse- och säkerhetstjänsternas verksamhet, men dess objekt och aktivitet har varierat beroende på det världspolitiska läget. Rysslands är i underrättelsehänseende särskilt intresserat av sina Natoanslutna gränsgrannar. När relationerna mellan Ryssland och västländerna har svalnat har Rysslands påverkansarbete tagit ett steg i allvarligare riktning. Landets sabotageverksamhet i Europa kan ses som ett exempel på detta.

I Finland har de ryska underrättelsetjänsterna utnyttjat traditionella påverkansmetoder, såsom informationspåverkan eller kontakter med politiska beslutsfattare och journalister. Ryssland utnyttjar olika informationspåverkare för att stärka narrativen mot västländerna och Finland och för att förvränga historien.

Ryssland försöker påverka ryskspråkiga utomlands bland annat genom ”landsmannapolitik” och exempelvis genom traditionella och sociala medier som den rysktalande befolkningen följer samt snabbmeddelandetjänster. Sådana påverkansförsök är heller inte uteslutna i Finland, men Rysslands möjligheter att påverka den ryskspråkiga befolkningsdelen i Finland är begränsade.

Numera förhåller sig Ryssland till Finland som ett ovänligt land, så också finländarna måste bereda sig på aktivare och fientligare påverkan än tidigare. Ryssland är emellertid ett krigförande land vars huvudfokus ligger på annat håll än Finland.

Den ryska cyberunderrättelseinhämtningen i Finland har ökat och blivit mer fokuserad

De ryska underrättelsetjänsternas verksamhet mot Finland i cybermiljön har varit mycket aktiv redan i flera år, men de senaste åren har den ökat och blivit mer fokuserad. Denna cyberverksamhet gäller huvudsakligen statsförvaltningen och utrikes- och säkerhetspolitiken.

Cyberspionage erbjuder en kostnadseffektiv kanal för informationsinhämtning som flerfaldigas och är oberoende av tid och plats. Ryssland utnyttjar Finland också som transitland för cyberunderrättelser, dvs. ryska underrättelsetjänster använder regelbundet it-infrastrukturen i Finland vid cyberoperationer mot tredjeländer.

Riskerna för direkta och indirekta konsekvenser av rysk cyberverksamhet har ökat. I sitt krig mot Ukraina använder Ryssland aktivt cyberpåverkan för att störa och lamslå det ukrainska samhället. Det är emellertid inte enkelt att rikta in cyberpåverkan i en digitaliserad värld. Därför är det nu mer sannolikt att cyberattacker och informationsoperationer oavsiktligt riktas mot Finland eller andra utomstående stater.

Ett mer synligt fenomen under det gångna året har varit överbelastningsattackerna från proryska hacktivistgrupper mot Finland och andra västländer. Hacktivisternas verksamhet efterliknar annan cyberpåverkan i Rysslands intresse och är åtminstone sanktionerad eller till och med ledd av ryska staten.

Ryssland har redan i flera år erbjudit cyberkriminella grupper och hacktivistgrupper gynnsamma verksamhetsförutsättningar inom vissa gränser, men på senare år har samordningen och samarbetet med grupperna eventuellt ökat. Genom att utnyttja proxyaktörer för cyberpåverkan kan Ryssland bestrida sin egen delaktighet.

Den senaste tidens överbelastningsattacker kan i synnerhet ses som en signal till medborgarna. De syftar framför allt till att skapa misstroende och avskräckning.

Det har blivit svårare för Ryssland att bedriva personbaserad underrättelseinhämtning i Finland

De ryska säkerhets- och underrättelsetjänsterna har traditionellt haft permanent närvaro både i Finland och i andra länder. De som arbetat för underrättelsetjänsterna har i huvudsak gjort det under diplomatisk täckmantel.

Den ryska underrättelsetjänstens närvaro i Finland och på annat håll i Europa har emellertid minskat betydligt i och med att underrättelseofficerare som arbetat under diplomatisk täckmantel utvisats som vedergällningsåtgärd mot anfallskriget. Andra bidragande orsaker är reserestriktionerna och att allt färre i Finland på grund av kriget vill ha ryska kontakter.

Det hot som rysk personbaserad underrättelseinhämtning utgör har dock inte minskat på lång sikt, eftersom Rysslands informationsbehov inte har försvunnit någonstans.

Omvärldsförändringarna har även tvingat de ryska underrättelse- och säkerhetstjänsterna att ändra strategi. Ryssland går alltmer in för att använda sig av mellanhänder och andra täckmantlar än diplomatin. De kommer varken snabbt eller i stor skala att ersätta nyttan med diplomattäckmantel. Ryssland försöker även fortsatt att placera ut underrättelseofficerare som diplomater.

De ryska underrättelseaktörerna är i allt större utsträckning tvungna att bedriva sin verksamhet från Ryssland. Underrättelseinhämtningen kan gälla bosatta i Finland som uppehåller sig eller reser i Ryssland. I Ryssland kan också osakliga metoder förekomma.

Finland är föremål för kinesisk påverkan och underrättelseinhämtning

Kinas underrättelseintresse gentemot Finland är kontinuerligt och långvarigt. De kinesiska underrättelseaktiviteterna mot Finland består av personbaserad underrättelseinhämtning och cyberspionage. Stormaktskonkurrensen, västländernas ökande Kinakritik, exportrestriktionerna och den interna situationen i Kina påverkar vad som är föremål för landets intresse.

Den kinesiska underrättelseinhämtningen gäller utrikes- och säkerhetspolitiskt beslutsfattande, arktiska frågor, spetsteknik och grupper som den kinesiska regeringen ser som ett hot. Också Natomedlemskapet och dess inverkan på Finlands inställning till Kina har ökat intresset för vårt land. 

Kinas påverkansarbete är globalt och också Finland är föremål för det. Det bedrivs av flera organisationer med kopplingar till kinesiska staten och kommunistpartiet. Landets påverkansarbete och underrättelseinhämtning är ofta nära kopplade till varandra, och det försöker också bedriva påverkansarbetet i det fördolda.

Syftet med påverkansarbetet är också i Finland bland annat att styra det politiska beslutsfattandet och debatten om Kina i en riktning som motsvarar Kinas egna ändamål och att avstyra behandling av frågor som är oönskade ur Kinas synvinkel. Påverkansinsatserna riktas exempelvis mot politiska beslutsfattare, den allmänna opinionen och i Finland bosatta personer med kinesisk bakgrund.

Kina bedriver också flyktingspionage i Finland, dvs. samlar in information om, övervakar och försöker kontrollera sina tidigare och nuvarande medborgare som bor i Finland. Typfallet för flyktingspionage är en person som representerar en grupp som den kinesiska regeringen betraktar som ett hot mot sig själv. Sådana personer och deras närstående kan utsättas för trakasserier från de kinesiska myndigheternas sida.

Fokus för kinesiska cyberoperationer ligger framför allt på kritisk infrastruktur och utnyttjande av nätutrustning för konsumenter

Kina riktar cyberoperationer mot Finland och utnyttjar aktivt den finländska it-infrastrukturen i sina cyberoperationer mot tredjeländer. De kinesiska cyberoperationernas kapacitet och fokus har på senare tid i ökad utsträckning koncentrerats på kritisk infrastruktur i väst. Kina försöker skapa gynnsamma tillfällen till cyberpåverkan mot väst.

Det ökande underrättelsehotet om cyberpåverkan och mot kritisk infrastruktur i väst ökar hotet mot Finlands nationella säkerhet.

De kinesiska cyberhotsaktörerna utnyttjar i allt högre grad dåligt skyddade, hackade konsumentapparater. Vid systematiska intrång i dessa apparater och uppbyggnad av driftinfrastruktur används även i stor utsträckning kinesiska privata it-företag.

Bakom förändringen ligger både en mindre risk för att åka fast och det stora antalet sårbara apparater. Allt fler konsumentapparater har internetuppkoppling, och särskilt oskyddade och icke-uppdaterade hemmaroutrar utgör nu en betydande risk för den nationella säkerheten.

Kina är ute efter spetskompetens och spetsteknik från utlandet

Kina vill vara internationellt ledande inom banbrytande nyckeltekniker, bland annat artificiell intelligens och kvantteknik. Kina försöker skaffa teknik från utlandet till stöd för landets egen ekonomiska utveckling bland annat genom att utnyttja investeringar, annat kommersiellt samarbete och forskningssamarbete.

Landet skaffar kompetens och teknik från utlandet också för militära ändamål. Flera tiotal universitet i Kina har kopplingar till landets väpnade styrkor, och landet använder också akademiskt samarbete i sina försök att lyckas locka till sig behövlig kompetens.

Förenta staternas exportrestriktioner i fråga om halvledare och deras tillverkningsteknik ökar Kinas behov av att skaffa information också genom underrättelseinhämtning. Också i Finland finns det rikligt med sådan teknisk kompetens som Kina är intresserat av.

Också vissa andra länder riktar spionage mot Finland

I underrättelsehänseende är Finland intressant i synnerhet för Ryssland och Kina, men också för vissa andra länder, såsom Iran. Auktoritära stater utövar ofta spionage och påverkan på personer som i sitt ursprungsland hör till den politiska oppositionen eller någon annan grupp som betraktas som hot av makthavarna.