Radikalisering av minderåriga har blivit ett permanent problem i Europa

Minderårigas intresse för våldbejakande extremism och deras deltagande i terrorverksamhet har de senaste åren varit en växande trend i Europa. Både unga som stöder en radikal islamistisk ideologi och högerextrema unga har deltagit i verksamheten allt mer.

Nätet spelar en central roll när minderåriga radikaliseras oberoende av bakomliggande ideologi. Minderåriga deltar vanligen bland annat genom att ta fram, översätta och distribuera material med radikalt innehåll.

Det är också vanligare än tidigare att minderåriga deltar i våldshandlingar. Under de senaste åren har europeiska myndigheter avbrutit flera misstänkta attacker där minderåriga deltagit. Dessutom genomförde en minderårig person i fjol en terrorattack med radikalislamistiska förtecken i Europa.

Flera europeiska länder har uttryckt sin oro över radikalisering bland barn och unga. Det står klart att fenomenet har blivit ett långvarigt utvecklingsförlopp som också berör Finland. Här märks framför allt unga vuxna i detta sammanhang, men extremism har även visat sig väcka intresse bland minderåriga. Fenomenet har observerats alltmer på senare år.

Det är ytterst viktigt att myndigheterna samarbetar när radikaliseringen bland barn och unga ska bekämpas. Skyddspolisen har ordnat relevant utbildning exempelvis för kommunanställda inom sektorn för fostran.

Nätgemenskaper i fokus

Plattformarna för sociala medier har gjort att radikala ideologier, inklusive aktörer och gemenskaper, är lättare tillgängliga för unga på ett mer riskfritt sätt. Virtuella gemenskaper utgör en viktig kamratgrupp för dem som stöder eller är intresserade av extrema ideologier. Inom gruppen kan de egna åsikterna förstärkas och få acceptans.

Gemenskaperna använder sig av slutna meddelandeappar och diskussionsplattformar för att sprida propaganda, uppmana till attacker och ge incitament till våldsdåd. Det är i synnerhet små, slutna utbrytargrupper från större gemenskaper som uppmanar och uppmuntrar till handlingar utanför den virtuella miljön.

Både radikalislamistiska och högerextrema nätgemenskaper är internationella, men det finns också mer lokala eller språkspecifika gemenskaper. Också finländska ungdomar är medlemmar i dessa gemenskaper.

Nätet är i allmänhet inte den enda orsaken till radikalisering, utan det finns många bakomliggande faktorer som gör unga mottagliga för påverkan. Nätgemenskaperna och nätgrupperna erbjuder emellertid sådan social delaktighet som kan vara en starkt bidragande orsak till radikaliseringen. De som söker sig till gemenskaperna kan vara ute efter social acceptans eller en känsla av betydelse.

Det har observerats att den individuella radikaliseringsprocessen har förkortats allt eftersom nätaktivitet får ökad betydelse. I de mest oroväckande fallen blir individerna våldsbenägna snabbare än tidigare.

Barn och unga som exponeras för extremistiska tankegångar i sin närmaste krets är ett eget kapitel. De är genomsnittligt mer benägna att radikaliseras. Generationsövergripande radikalisering förekommer också i Finland både inom högerextremism och inom radikal islamism.

Populärkulturen utnyttjas för propaganda

Radikala aktörer riktar sin propaganda till barn och unga, men minderåriga kan också själva aktivt producera innehåll för varandra och vuxna. I radikala nätgemenskaper kan barn föreställa äldre än de i själva verket är och även inta vuxenroller.

Propagandamakare plockar upp innehåll från populärkulturen och populära spel bland ungdomar. Både den radikalislamistiska och den högerextremistiska propagandan utnyttjar numera skickligt kortvideor, mems och spelifierat innehåll. På senare år har de enskilda oberoende aktörernas betydelse för produktionen av propaganda accentuerats.

Det vanliga är att man bygger upp sin egen världsbild genom att kombinera tankar från olika ideologier.